Husvagnstjuvarna som polisen inte ville veta av.

Hur kommer det sig att jag alltid får problem med hur myndigheter arbetar. Oftast är det med VV och Bilprovningen. Kanske inte så konstigt med tanken på mitt yrke. Kan inte påstå att jag denna gång skaffade mig problemen frivilligt. När man tror att man har allt under kontroll får man fortare än man anar nya problem.
Nu fick jag tillfället att se hur en annan myndighet jobbar. Denna gång var det polisen.
Bättre eller sämre än ovan nämnda myndigheter är svårt att säga. Bedöm själva.

Onsdagen den 17 Sept kom vi hem från min dotters tennisträning och fick se att vår husvagn var borta från vår tomt. Vi hade tidigare samma vecka börjat plocka ur den för den återkommande vinterförvaringen hos en kompis i Dalarna som brukar husera den i sin ladugård där.
Vi trodde till en början att det var han som tagit den med sig utan att ha sagt till oss. Han är ofta i Stockholm och jobbar och han kunde ha varit förbi och plockat upp den oanmäld.
Detta visade sig vara helt fel.
Den var stulen. Jag ringde polisen och satt i kö i över 20 minuter för att anmäla stölden. Därefter ringde jag vårt försäkringsbolag och kollade vad som gällde. Allt måste polisanmälas, även allt småplock.
Tillbaka till polisen kö och när jag väl kom fram efter endast 10 minuter fick jag ett tillägg gjort på allt som jag trodde var kvar i husan när den stals..

Jag fattade inte att det var sant. Vi hade inte blivit av med en sopborste på fyra år där vi bor men nu var vår ca ett år gamla Hobby vagn borta. Jag var lack som fan.
Fort hade det gått för plast klossarna som låst hjulen var mosade och spåren gick ut en bra bit på gatan.
Polisen ville inte komma och titta eller dokumentera någonting mer än det jag kunde upplysa om. Allt gjordes per telefon. Detta gjorde mig inte mindre förbannad.
Jag gick snabbt till mina grannar och fick reda på att dom sett gubbar i gröna reflexvästar varit runt vår tomt ca kl 16,30. Därefter hade dom sett vagnen glida iväg ner för gatan.
Allstå mitt under rusningen till dagiset som vi bor bredvid och i vimlet av stressade föräldrar som säkert hade sett skurkarna jobba med att bryta sig in i och koppla på vår husa samtidigt som dom hämtat sina ungar.

Min andra granne sa att han sett en stor röd bil stått parkerad mitt i gatan under samma tid men trodde att det var besök till oss.
Jag informerad polisen om detta som igen nöjde sig med ett nytt tillägg till rapporten. Informationen gjorde inte att dom ändrade sin åsikt om att komma ut och lyssna på vad mina grannar hade sett.
Allt noterat av en ny handläggare varje gång på samma centralnummer som man alltid får köa till.
Nu kunde jag inte göra mera. Jag och frugan slog våra huvuden ihop och försökte memorera vad vi hade i vår husvagn.
Efter ca tio års semester resor i Sydeuropa har man sparat på sig grejor som gjort det dagliga campinglivet lättare. El adapters för varje land du kommer till osv. Skitgrejor för många men ovärderliga för dig som varit ute och campat ett tag.
Nu var det bara att börja om på ruta ett och samla nya grejor. 
Vi hörde inte ett ljud på en vecka och vi kände mer och mer att vår husa inte mera skulle visa sig då vi fick ett meddelande på vår telefon svarare från polisen i Esbjerg i Danmark. Dom hade hittat vår vagn.

I hamnen i Esbjerg hade vagnen stått med tre stycken sovande Irländare i väntande på färjan till England.
Danska polisen hade beslagtagit bil, vagn och alla tre gubbarna. Jag trodde fan inte mina öron !
Vagnen var falskskyltad och hade numera en tysk temporär bilhandlar skylt på.
Den danska polisen berättade om hela förloppet och var riktigt vettig att tala med.
Jag var otroligt glad att få höra att vagnen var hittat och framförallt att packet som snott den hade torskat.
Jag ringde snabbt upp den svenska polisen efter samtalet för att berätta att man i Danmark gripit dom som stulit vår vagn.
Ny kö plats och ny handläggare som jag måste dra hela historien för ytterligare än gång.
Den kvinnliga polis konstapeln tyckte det mest uppseende väckande var att dom, den svenska polisen inte hade fått nyheten först.
Detta säger hon till mig 3 ggr. Jag tyckte detta inte var relevant vem som hade fått reda på det först, nu var det så och nu var det bråttom att få tummen ur baken och snabbt kontakta den danska polisen så man kunde börja samarbeta. Trodde jag. Hon lade bara till min info till den befintliga rapporten.

Jag vägrade att ge mig och nämnde även att den danska polisens utredare, för det hade man i Danmark, en utredare, snarast ville ha kontakt med den svenska polisen som hade hand om utredningen här. Det fanns ingen så därför kunde hon helt enkelt inte göra något. Jag kunde inte ge den danska polisen en svensk kontakt. Det fanns ingen.
Jag blev galen och ringde vidare och talade med olika poliser och vart till slut kopplad till interpool för att klockan var så sent på kvällen att det inte fanns någon annan att tala med. Dom sade att jag egentligen inte fick tala med dom utan jag skulle ha all kontakt med vår lokalpolis, Västerortspolisen. Dom gjorde nu ett undantag när jag bad på mina knän att dom skulle kontakta utredningsledaren i Esbjerg som jag hade direktnummer till och hade dom tre som stulit vår vagn bakom lås och bom.
Allt Interpoolkonstapeln kunde rekommendera mig att göra var att låsa in allt jag hade löst på min egendom när man visste att det fanns Irländska asfaltsläggare i faggorna. Tack för tipset.
Jag talade dagen därpå på telefontid med Västerortspolisen och tyckte det kunde vara en god ide att komma ut och höra mina grannar och på det viset få info om vad som hänt nu när skurkarna var fast.
Detta var fortfarande inte intressant. Man tyckte heller inte att det kunde vara så att det kanske var andra förlustanmälningar gjorda i närområdet under samma tidsperiod som vi blev av med vår vagn och kunde vara gjorda av samma skurkar. Det var inget man ville lägga krut på.

Jag gav upp och slutade lägga tid på samtalen till den svenska polisen. Dom hade nu full koll på ärendet sade dom och efter ett par dagar nu även kontakt med polisen i Esbjerg.
Min tid gick nu åt att planera resan för att få hem vår vagn.
Den var försäkrad av IF och jag måste ge den ansvariga handläggaren där en eloge för hur hon hittills har hanterat saken.
Snabbt kom vi överens om ersättning för min resa t/r Esbjerg för att få hem vagnen.
Det skulle ta ca en vecka innan jag lyckades komma iväg på den ca 200 mil långa resan för att träffa polisen som jag skulle vilja ge en guldmedalj för att han fångat patrasket som varit i vårt område och snott vår vagn.
Innan resan hade jag vid diskussioner med min granne fått reda på att han fått erbjudande av engelsktalande män som besökt honom och erbjudit hjälp med stenläggning ca två till tre veckor innan vår vagn försvann.
Detta lät inte bra. Vi har alltså troligtvis haft tjuvarna i området långt innan vi visste om det.
Dom hade även lämnat ett fint flygblad med två stycken mobilnummer om han skulle ändra sig.
Han ville inte ha hjälp.

Interpoolpolisens tips att ringa sin lokala polis omgående när man får veta att dessa är i området var nog det vettigaste information jag lyckats få under alla samtalen till den svenska polisen..
Det var tydligen så att man hade haft problem med irländska asfaltsläggare tidigare.
Jag undrade lite för mig själv varför jag skulle ringa polisen när man i mitt fall i alla ändå inte gjort ett piss för att ta reda på vad som hänt.
Jag rustade i ordning min truck för avresa till Danmark och Esbjerg. Det tog ca en vecka innan jag hade tid att komma iväg på de två hundra milen det skulle gå åt att få hem husan.
Väl framme i Esbjerg fick jag träffa utredningsledare Benny Möller som var en trevlig man och han berättade lite om vad som hade hänt.
Till min förvåning hade han nu varit tvungen att efter en vecka släppa skurkarna på fri fot eftersom den svenska polisen inte hade hört av sig och gjort anspråk på dom.
Jag fattade ingenting. Polisen i Sverige hade sagt till mig att dom hade full koll. Nu var skurkarna släppta. Benny Möller hade även beslagtagit bilen som dom hävdade dom hade köpt i Sverige. Det var nog inte sant. En stulen husvagn värd ca 150,000 kr. En troligtvis stulen Ford Explorer men ingen åtgärd från polisen i Sverige. Gubbarna var på fri fot och åt vilket håll dom var på väg visste ingen.
Dom kunde vara alltså vara tillbaka i vårt kvarter innan jag ens hunnit hem ! Detta var nog inte alls otroligt med tanke på intresset från vår polis Jag trodde fan inte mina öron, en gång till.
.
Jag var tvungen att tala med min handläggare på IF för att få reda på om det är så här det brukar gå till och hon kunde tyvärr bara erkänna att detta var den bistra verkligheten.
Att få kliva in i sin egen husvagn och se hur den blivit vandaliserad är inte kul. Min åttaåriga dotters egna semesterminnen söndertrampade på golvet och hela inredningen förstörd av regn var inget kul.
Man hade brutit sig in via takluckan när vagnen stals och den hade sedan blåst bort.
Detta hade man inte på något vis försökt fixa med en påse, lite tejp eller en plyfa skiva eller dylikt. Man hade dock bott i den under ca en vecka. Detta ger mig en bild av vad det är för folk som gjort detta. Man kunde lika gärna bott ute. Jag placerar dom i ett fack där jag inte skulle ha några som helst skuld känslor för om dom hade haft jäkligt ont efter att jag fått träffa dom.
Jag ringde min handläggare på IF och talade om hur vår vagn såg ut och hon var igen mycket tillmötesgående och sa att jag hade öppna händer att få ta den till vilken verkstad jag ville så dom fick bedöma om den ens var reparerbar. Vattnet hade gått så illa åt hela inredningen att dörrar och luckor som satt en meter ovan golvet hade svullnat till dubbla tjockleken på grund av fukten.
Jag beslöt mig för att lämna den till generalagenten i Tennhult som jag ansåg hade bäst möjligheter att bedöma skadorna. Det var ändå på vägen hem. Om någon skall behöva byta ut hela inredningen i vagnen så kändes det bäst att få det gjort av de har störst möjlighet att utföra det.

Väl framme i Tennhult fick jag höra från försäljarna att det var ytterligare en exakt likadan vagn stulen i norra Stockholm under samma tidsperiod. Jag bara suckade.
Nu var i alla fall vår vagn på bästa tänkbara ställe och vad som händer härifrån och framöver är mellan IF och mig.
Efter en vecka får jag besked att vår vagn är utom all räddning och skall lösas.
I skrivande stund är det inte klart hur ersättningen kommer att ske.
Jag blev tvungen att kontakta den svenska polisen en gång till för att lämna den sista uppdaterade stöldanmälan på småplock efter att vi sett vad som var kvar i vagnen. Detta gjorde jag per fax. Ett måste för att försäkringen skall gälla.
På eftermiddagen samma dag jag skickat faxet ringde man från Västerortspolisen och ville upplysa mig om att man hitta min vagn i Esbjerg Danmark. Jag svarade bara att jag visste det, inget annat. Jag orkade inte ens upplysa konstapeln att jag hade varit och hämtat den själv 2 veckor tidigare.
Mitt tålamod var slut.
Vår däcksgubbe på jobbet skall på rättegång för att han råkade ha sitt dimljus på sin Dodge påslaget dagtid. Han hade fastnat i en kontroll en kilometer från jobbet vid avfarten från E 18. Det hade varit över 20 st poliser på plats vid kontrollen. Jag kunde inte bli tilldelad en.
Han skall på rättegång för detta så fort en försvarare har blivit utsedd.
Tjuvarna som snodde vår husa är på fri fot och säkert tillbaka i vårt område inom kort. Varför inte, vad har dom att förlora ?
Vår däcksgubbe får hålla i hatten. Nu är det allvar.

Dicken